jullunch

Jullunch på Siggesta Gård

Ett trettiotal hungriga medlemmar från SPF Nackaringen samlades vid 12-tiden onsdagen den 16 december i Siggesta Gårds genuina Ladugård för att inta ett dignande julbord.

Landskapet låg vackert vitt efter årets första riktiga snöfall dagen innan och efter en kylig resa med buss eller bil bjöds vi in i värmen av bitr. programsekreteraren Lise-Lotte Lennhede som stod innanför ytterdörren och välkomnade och antecknade alla. Vår ordinarie programsekreterare Marianne Blomberg låg sjuk hemma i sängen och vi hälsade alla till henne och önskade henne god bättring inför julen.

I den öppna spisen sprakade brasan hemtrevligt och den varma glöggen spred värmen också inombords. Julbordet var väl komponerat och det fanns allt vi kunde önska oss, både sill, julskinka och lutfisk men även fårfiol, lantpaté och brunkål. När vi tagit för oss en första gång och alla fått in de drycker vi beställt sjöng vi snapsvisor till övriga gästers förnöjsamhet. Alla lät sig väl smaka och jag såg några av herrarna som besökte efterrättsbordet flera gånger.

Till kaffet berättade hovmästarinnan historien om Siggesta Gård. Under järnåldern och till in på 1700-talet skar Myttingeviken djupt in i Värmdölandet och nådde ända till Siggesta som därigenom hade ett skyddat, men ändå ur kommunikationssynpunkt bra läge. Siggesta Gård skall enligt en uppfattning sannolikt från Vasasläkten under medeltiden tillfallit kyrkan och efter reformationen återfallit till Vasaätten. 1572 erhöll Jakob Bagge, som också ägde Boo Gård i Nacka, Siggesta gård av kronan när han återkom från fångenskapen i Danmark. Siggesta, som alltså gick ur allmogens händer redan på 1500-talet, bebyggdes därefter till säteri av Jakob Bagges ättlingar. Hela gården brann ned 1581. Gården ägdes då av amiralen Johan Bagge. Efter hans död 1636 gick äganderätten till säteriet över till hans andra hustru Margareta Alfsdotter Ikorn. Därefter ärvdes gården av hennes systerdotter Marina Gyllencreutz och såldes 1662 vidare till friherre Jöran Flemming. 1724 flyttade Gabriel Cronstedt till Siggesta - som då var en illa tilltygad gård. Han rustade och byggde till de dåvarande bostadshusen. 1731 brann gården igen och därför ersattes den äldsta sätesbyggnaden 1732 då den dåvarande ägaren Gabriel Cronstedt lät uppföra en ny manbyggnad. Flyglarna i trä ersattes först på 1830-talet under den tid som ryttmästaren Johan Jacob von Scheven hade gården. Cronstedts manbyggnad revs 1876 eftersom den hotade att rasa. Vid denna tid ägdes både Siggesta och Sunds Gård av Carl Leonard Théel, och eftersom han var bosatt på Sund såg inte Théel någon anledning att uppföra en ny manbyggnad vid Siggesta. Efter Carl Leonard Théels död 1890 fick Siggesta och Sund åter skilda ägare men stannade ändå inom släkten. Genom gifte och köp förenades de båda gårdarna åter under grosshandlaren Robert Nathanson.