Odd Fellow

Odd Fellow i Banérska palatset

I Nackaringens serie Palats och ordnar var turen den 12 november kommen till Banérska palatset på Västra Trädgårdsgatan och dess ägare Odd Fellow-orden. Efter vårt besök i mars hos frimurarna nere på Bååtska palatset några hundra meter längre bort var det intressant att se de likheter som finns.

Palatset

Ordensbrodern Gunnar Laninge, som själv bedrivit forskning på palatset, gav oss först en allmän exposé över husets historia alltifrån 1620 och dess förste ägare, riksrådet och riksmarsken Svante Banér. Den sista adelsfamilj som ägde huset var Brahe. 1898 köptes huset av den ytterst välbeställde tobaksmagnaten John Bäckström Odd Fellow köpte sedan huset 1920 och invigde det för sin verksamhet 1926.

Odd Fellow

Sedan vi gått igenom bl.a. Bäckström matsal fick vi höra om själva orden i tre olika salar, Lilla salen, Mellan salen och Stora ordenssalen, den sistnämnda invigd av Gustaf V. Där utspelades också under takets stjärnhimmel (Frimurarna och Bååtska palatset!) ett kort men gripande ljus-, mörker och ljudspel.

Sin grund har Odd Fellow, likt Frimurarna, i medeltidens skråväsen. Ordensnamnet förklarade Gunnar Laninge med att t.ex. vagnsfjädermakare och andra ”udda kamrater” slagit sig samman. Med emigranterna kom orden 1819 över till Amerika, där vagnsmakaren Thomas Wildey blev en portalfigur. Senare under 1800-talet återkom orden till Gamla världen, där den första svenska logen i Skåne fick sitt fribrev från Danmark. Till Stockholm kom orden 1898.

Odd Fellow har tre grundsatser – de tre länkarna Vänskap, Kärlek och Sanning – samt fyra ledstjärnor för sin verksamhet, härstammande från tiden före välfärdssamhället:

att besöka de sjuka,

hjälpa de nödställda,
begrava de döda och
uppfostra de föräldralösa.

Det är i den andan Odd Fellow verkar utåt i dagens samhälle. Man skänker varje år 10-12 miljoner till medicinsk forskning och utbildning av kirurger specialiserade på läpp- och gomspalt hos barn i tredje världen. I Phuket drivs (efter tsunamin) ett daghem och stöd ges till Barncancerfonden, prostataforskning och Rosa bandet osv. Pengarna kommer från medlemsavgifter (ca 1 000 kr/år) och välskötta fonder som medlemmar skänkt och skänker pengar till. Vissa inkomster har man från uthyrning av Bankettmatsalen, som efter Stads-husets matsalar är den största i Stockholm. Fastighetsavgiften för huset ligger på en miljon...

Odd Fellow har i dag i Sverige ca 40 000 medlemmar, av vilka en tredjedel är kvinnor, ”Rebeckor”. De senare kom i Sverige in mycket sent, först 1967, men har nu i gengäld en mycket snabb tillväxt. Verksamheten bedrivs i 270 loger på 150 orter.

Logemöten avhålls två gånger i månaden och avslutas med en gemensam måltid.

Medlemskap i Odd Fellow ska, liksom i frimureriet leda till en utveckling av den egna personligheten. Gunnar Laninge beskrev medlemskapet som ”en livsstil”. Odd Fellow är inte en hemlig orden men väl en sluten. Medlem kan man bli, normalt efter rekommendation. De enda som inte kan bli medlemmar är ateister. Man måste, liksom inom frimureriet, tro på ett högre väsen för att kunna bli medlem

Mycket information om verksamheten finns på ordens hemsida www.oddfellow.se

Vid penna och tangenter; Bertil Bucht