​

Strindbergs brev till Harriet Bosse

Medlemsmötet den 17  oktober

 

                                                                                                 

   Nästa år är det hundra år sedan August Strindberg dog.

Nackaringen tjuvstartar "Strindbergsåret" med att bjuda in

Kristina Adolphson för att läsa brev och dikter samt berätta om

August Strindbergs stormiga äktenskap med Harriet Bosse.

 

Kristina Adolphson, en av våra kända och uppskattade skådespelare från bl a Dramaten och dotter till en av vår tids störste skådespelare Edvin Adolphson

i hans äktenskap med Mildred Folkestad, gav oss en härlig stund tillsammans med en av de riktigt stora litterära giganterna inom svensk litteratur, August Strindberg.

 

  

 

Bland de över 10 000 brev som Strindberg skrev fanns det cirka 200 brev som Strindberg skrev till Harriet Bosse. Dessa fanns i förvar hemma hos Edvin Adolphson som under 1920-talet var gift med Harriet Bosse - efter äktenskapet med Strindberg.

 

Kristina hade vid ett tillfälle varit med ett barnbarn på Fröken Julie. Efter föreställningen frågade hon: Vad tyckte du om föreställningen och fick ett förvånat "Vad är problemet".  Kanske är det så att ungdomar idag inte kan förstå den klasskillnad som rådde i vårt land på den tiden.

 

Kristina gav sedan en kort resumé av Strindbergs kända verk och hans äktenskap. Efter skilsmässan från Frida Uhl skrev han Inferno. Strindberg vistades i Paris och var under denna tid vad vi skulle säga ganska ockult då han också misskötte sig både fysiskt och psykiskt.

 

Strindberg hade lätt att skaffa vänner men vänskapen gick fort över. Han berättade om detta i Svarta fanor.

 

I "En blå bok" som innehåller ett antal korta uppsatser med olika ämnen och som beskriver hans mångsidighet kan man läsa om hans många intressen

bl a språk och fotografering. Han var också journalist och konstnär. Hans konst betingar idag mångmiljonbelopp.

 

Efter denna korta historik läste Kristina några avsnitt ur Edvin Adolphsons memoarer och övergick sedan till att läsa några av Strindbergs brev till Harriet Bosse, samtidigt som hon berättade om händelser ur Strindbergs och Harriet Bosses gemensamma och många gånger stormiga liv som så småningom ledde fram till skilsmässan 1904. Innan dess hade de fått dottern Anne-Marie (Hagelin). Hon blev 105 år och avled 2007.

 

När Kristina läste Strindbergs stämningsfulla dikt ”Högsommar i vinter” bröt applåderna ut. En skådespelare hade visat upp sitt rätta jag. Underbart …

 

Strindberg "upptäckte" Harriet Bosse när hon kom från Helsingfors till Dramaten. Han fullkomligt förtrollades av hennes uppenbarelse och Harriet Bosse har själv berättat hur deras historia började: "Strindberg lade sina händer på mina axlar och såg djupt och innerligt på mig och frågade:

​Vill ni ha ett litet barn med mig, fröken Bosse? Jag neg och svarade helt hypnotiskt: Ja, tack. Och så var vi förlovade".

 

I november skrev Strindberg det första innerliga och kärleksfulla brevet och säger här bl a "du har givit mig min ungdom åter". 1901 gifte de sig och flyttade in i det "röda huset" vid Karlaplan som Strindberg inredde helt själv, vilket inte uppskattades av Harriet. Åldersskillnaden var stor och smakriktningarna inte riktigt desamma.

 

Korrespondensen avmattades för att mer eller mindre ebba ut efter att Harriet gift sig med Gunnar Wingård.

 

Edvin Adolphson tyckte det var tokigt att breven låg i bankfack och frågade Harriet om hon inte skulle låta ge ut deras korrespondens. Harriet svarade mycket bestämt nej. Men trots Harriets från början så bestämda ovilja publicerades breven 1932 med hennes egna kommentarer. Strindberg och Harriet var nu redan skilda och anledningen till publiceringen tros vara att hon behövde pengar.

 

Efter August Strindbergs död fick Harriet Bosse tillbaka de brev hon skrivit. Dessa finns dock ej bevarade då hon lät bränna upp dem.

 

Tack Kristina för en härlig stund där vi fick återkalla minnet av en av

våra stora giganter i svensk litteratur.

 

 

 

Text och bild Barbro Orrung

​