Kinda Kanal

​

10 maj 2012

 

 

Tidig morgon samlades vi vid gamla Biet för att äntra vår buss som skulle ta oss till Tullbron i Linköping. Den här gången var vi 48 förväntansfulla seniorer som fyllde bussen. Eftersom inget förmiddagskaffe var inplanerat fick var och en vid påstigandet en mugg kaffelatte samt en muffin. Tack vare ovanligt smidig trafik och vår skicklige chaufför Roger hann vi med ett kort stopp vid Nyköpingsbro och var framme i Linköping en halv timme före planerad tid. Där låg båten Kind och väntade för att ta oss genom ett antal slussar fram till Sturefors. I likhet med Nackaringens tidigare kanalresor – Göta Kanal och Hjälmare kanal – var alla imponerade av slussarna och slussningen. Vi började med en trestegsraket, Tannefors med 10,5 meters nivåskillnad.

       

         

                                         Tannefors                           Inne i första steget                    Inte många cm tillgodo

                        

         

Det var svårt att slita sig från det fyllda fördäcket för att sätta sig ner i salongen. Men hungern kallade och vi serverades en god laxlunch av den vänliga besättningen.

    

Genom slussarna vid Hackefors, Hjulsbro, Slattefors kom vi till Sturefors, där vi tackade vår kapten och klev iland. Nu började det duggregna.

Sturefors slott från 1700-talet är byggnadsminne sedan 1976. Slottet är privatbostad och ägs av greve Thure Gabriel Bielke. Dess vidsträckta park är till största delen tillgänglig för allmänheten och det var dit vi var på väg. Parken hade inte riktigt vaknat upp ur vintersömnen. Men vi såg den berömda labyrinten, vi såg spegeldammen. Och alla gullvivor! Det var skönt att sträcka på benen innan vi åter satte oss i vår buss som under vår kanalresa letat sig fram till Sturefors.

   

                                                                       

         

  Sturefors sedd från sjön Ärlången                                                  Sturefors med lite park

 

Via ett vidunderligt vackert och välmående vårlandskap kom vi på vindlande vägar fram till nästa mål som var Vårdnäs Stiftsgård. Här vankades eftermiddagskaffe med hembakat bröd. Vi fick av Markus, pedagog inom anläggningen, en information om Vårdnäs kapell. Efter kaffestunden gick vi i det nu tilltagande regnet över gården upp till denna pärla. Kapellet är byggt av gammalt timmer 1980 och inne i det lilla kapellet kunde vi njuta av den ro inredningen gav. Och av den konst man samlat.

​

            

          Vårdnäs kapell                                 Träskulptur                       Glasfönster

                                                               av Eva Spångberg

​

Efter att ha njutit av detta smakfulla kapell – värt en omväg om man är i Linköpingstrakten – körde Roger oss ytterligare ett par mil på svenska landsvägar fram till E4an. Nu gick det undan i ösregnet. Tack vare bussfil och tunnel var vi tillbaka vid Biet vid halvsjutiden efter en lång och innehållsrik dag. Månne blir nästa kanalresa till Dalslands kanal med Håverud eller kanske till Saima kanal i Finland….

 

Marianne Blomberg, reste, fotograferade och skrev

​

​

​